Rapporter

Vad är kostnaden av att inte använda de möjligheter vi har genom digitalisering och AI. I denna rapport presenteras en selektiv analys av vad Sundsvalls kommun väljer att inte realisera i termer av finansiell och samhällelig nytta. Rapporten finner att detta motsvarar 5,4% av kommunens årliga omsättning. Rekommendationer ges kring beräkning av alternativkostnad och en integration av alternativkostnad i kommuners styrning.

Koncernstyrning lyfts upp som en absolut nödvändighet för ändamålsenlig digitalisering. I denna vetenskapliga artikel undersöks vad som motverkar ändamålsenlig digitalisering i en kommuns koncernstyrning, med syftet att informera och ge inspel kring vad som bör ändras i styrningen.

Givet att kostnader för IT från leverantörer förväntas öka med närmare 10% under 2025 krävs en fördjupad diskussion kring vad IT skall få kosta inom offentlig sektor. Denna fråga drivs i en debattartikel i Voister.

Debatten om AI domineras av polarisering mellan dystopi och utopi. Båda lägren uppvisar tydliga tecken på teknologisk determinism, och det som saknas är en vision om vad vi egentligen är ute efter.

Vad kostar det att INTE införa tekniska lösningar som bevisligen sparar både kostnader och lidande? I denna presentation på TedX Göteborg lyfts just denna fråga på ett provokativt sätt. Genom att arbeta mer med begreppet “alternativkostnad” bör offentlig sektor stärka breddinförandet av nya tekniska lösningar och bidra till en bättre välfärd.

I denna studie har vi analyserat Öppna skolplattformen, ett invånardrivet initiativ för att komplettera Stockholms stad bristfälliga skolplattform. Invånare engagerade sig i vad som kan beskrivas som “hacktivism” och på så sätt förändrades digitaliseringens riktning. Detta är en del av en serie studier av när digitalisering omtvistas.

Offentlig sektor utmärker sig genom att bland annat vara byggd för att motverka förändring genom att säkerställa stabilitet. Detta gör att utveckling ofta blir problematisk. Forskningskonsortiet har satt samman en serie kortare föreläsningar kring just detta.

Myndigheter står mitt i en betydande förändring, med tydliga krav på stärkt omställningsförmåga. I denna rapport utreds hur Socialstyrelsen bör agera för att stärka myndighetens förutsättningar att klara av omställning. Rekommendationerna innefattar skapande av en stärkt styrning och funktion för utveckling.

I en ny vetenskaplig artikel skriven av bland andra Jonathan Crusoe undersöks hur medarbetare inom offentlig sektor väljer att bibehålla en viss nivå av ignorans kring delar av de förutsättningar som krävs för att lyckas med digitalisering. Genom ignorans kan man undvika ansvar, och det mönster som växer fram förklarar en stor del av de återkommande bristerna i offentlig sektors digitalisering.

I en ny artikel skriven av bland andra Leman Isik och Christina Nilsson undersöks hur nyttorealisering översätts från policy till praktik i regioner.

I en ny vetenskaplig artikel av Kristian Norling undersöks hur digitaliseringsstrategier i offentlig sektor lider av stillastående och överdrivet fokus på vidmakthållande snarare än innovation.

I denna vetenskapliga artikel, skriven av Malin Tinjan undersöks hur själva begreppet och förståelsen av digitalisering konstrueras i organisationer.

Givet utmaningarna i offentlig utveckling och brister i existerande formulering av effektmål har vi i samarbete med Göteborgs stad tagit fram en utbildning i att formulera effektmål. Utbildningen består av en kort film, samt en GPT (länk i videons kommentarsfält) där du kan testa dig fram med hur man formulerar effektmål som överrensstämmer med SMART kriterierna. Målsättningen är att stärka kvalitet i effektmål, vilket i sin tur kommer stärka möjligheterna att realisera utvecklingsinitiativets nyttor.

Twin transition innefattar hur vi kan använda digitaliseringens möjligheter för att säkerställa klimatomställning. Under detta seminarium lyfts begreppet och arbetet med Urban Twin Transition Center fram.

Vad utmärker framgångsrikt strategiarbete kring digitalisering i offentlig sektor? Denna fråga besvaras av Forskarskolan Digital Förvaltnings första färdiga doktorand Kristian Norling i hans avhandling.

För att säkerställa ändamålsenlig digitalisering krävs en väl utvecklad koncernstyrning som möjliggör omställning. Men hur skall detta uppnås? I en studie av Halmstads kommunkoncern lyfter studien tydliga rekommendationer för att säkerställa ändamålsenlig digitalisering.

Denna första avhandling från Forskningskonsortiet utforskar digitaliseringsstrategier i offentlig sektor, med fokus på hur processen för att formulera dessa strategier kan förbättras. Samförstånd lyfts fram som ett kritiskt verktyg för att höja effektiviteten och kvaliteten i strategiarbetet.

Skillnaden mellan vilja och verklighet inom digitalisering i Sverige har aldrig varit större. Rapporten lyfter fram strategier för att stärka Sveriges digitaliseringsarbete genom ett särskilt fokus på en nationell datainfrastruktur.

Hur skall offentliga aktörer verka för ändamålsenlig digitalisering? I denna rapport används DiMiOS som grund för detaljerade rekommendationer kring hur organisationer bör agera för att stärka sin digitala mognad. Rapporten är beställd av Adda och Kompetensforum Digital Mognad (SKR) och är den första omfattande beskrivningen av detaljerna som behöver has i åtanke för att uppnå en ändamålsenlig digitalisering.

Summan av en organisations digitala utvecklingsinitiativ utgör organisationens totala digitalisering. I denna rapport analyserar vi införandet av PIOS, forskningskonsortiets metod och verktyg för portföljstyrning i Göteborgs kommunkoncern. Göteborgs införande och initiala data analyseras och tydliga rekommendationer presenteras. Rapporten trycker särskilt på vikten av att säkerställa en god formulering av effektmål för att kunna uppnå ändamålsenlig digitalisering, samt ger designförslag till organisationer som önskar lyckas med nyttorealisering.

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Samtidigt saknar många kommuner den koncernstyrning och det vi-tänkande som krävs för att ställa om och arbeta som en kommun. Silofieringen gör att förvaltningarna och kommunala bolag saknar empati inför varandras problem. Trollhättan står inför att styra de samlade utvecklingsresurserna bort från enskilda stuprör och mot organisationens förvaltningsövergripande utmaningar. Rapporten ger sju rekommendationer för ökad takt och effekthemtagning i omställningen.

Trafikverket är en stor och samhällskritisk myndighet. Rapporten visar på mönster i relation till såväl styrning som digitalisering som direkt motverkar ändamålsenlig digitalisering. Utifrån detta presenteras konkreta rekommendationer.

Forskningskonsortiet uppvisade en stark närvaro på den årliga EGOV konferensen, detta år i Budapest. Konferensen samlar de främsta forskarna kring offentlig sektors digitalisering, och forskningskonsortiet presenterade fyra artiklar utifrån forskningen.

• Faran med magiskt tänkande inom portföljstyrning
• Hur digitalisering både begränsas och möjliggörs av styrning
• Riktningen av digital innovation inom sjukvård
• Strategier för hantering av det digitala arvet

Samtliga artiklar skrevs i samarbete mellan seniora forskare och doktorander vid forskningskonsortiet.

Forskare vid Forskningskonsortiet och Forskarskolan Digital Förvaltning har publicerat fyra artiklar via den 24e internationella konferensen om digital förvaltning i Gdansk, Polen. Artiklarna nås nedan och berör följande frågor:

• Hur bör vi arbeta med användarinvolvering inom vården?
• Hur inverkar medveten ignorans på digitalisering? 
• Hur kan vi förstå förändringar i digitaliseringsstrategier? 
• Hur skapar vi förutsättningar för kollektiv digitalisering?

I årets statusrapport kan vi se ett brott i trenden och en svag ökning av digital mognad i offentlig sektor. Rapporten bygger på analys av 2022 års data från DiMiOS. Nytt för i år är utökad, mer avancerad statistisk analys av mönster kring bland annat kunskapsgap och inom-sektoriella skillnader.

Öppen källkod lyfts konsekvent som en ingrediens för samverkan inom offentlig digitalisering. I denna rapport analyserar vi bristerna i en plattform för e-tjänster som används av 180 kommuner och lyfter betydande utmaningar relaterade till såväl plattform som samverkansmodell. Rapporten belyser möjligheter och utmaningar i relation till öppen källkod i offentlig sektor.

För att lyckas med digitalisering krävs utökad samverkan. Vi har tidigare beskrivit detta som kollektiv digitalisering, och nu har vi färdigställt den första rapporten på området. I en analys av samverkan kring välfärdsteknik i kommunerna i Östergötland finner vi intressanta mönster kring utmaningarna med samverkan, och ger tydliga rekommendationer för stärkt samverkan.

Vid seminariet lyftes frågor relaterade till samverkan mellan kommuner kring digitalisering. Forskningskonsortiet delade preliminära resultat från en studie av samverkan kring välfärdsteknik i Östergötland och en om den kollektiva digitaliseringen i Sundsvall och Ånge.

Ändamålsenlig digitalisering motverkas av existerande styrning. I detta seminarium presenteras resultaten från en studie av styrningsarvet i VGR. Resultaten diskuteras därefter av representanter från organisationen i fråga.

Studenter vid Institutionen för Tillämpad IT har under hösten jobbat med att analysera öppna data i form av leverantörsreskontra från fyra kommuner. Arbetet har resulterat i ett antal analytiska dashboards som nu delas öppet, tillsammans med en övergripande analys av mönster mellan kommunerna.

Offentliga organisationer har uttalat en ambition av att arbeta för att bidra till de globala hållbarhetsmålen. Samtidigt lyfts risker associerade till bristande integrering av hållbarhetsmål i styrningen. Seminariet lyfter resultat från en studie fokuserad på hur en kommun integrerar hållbarhetsmål i sina utvecklingsinitiativ och diskuterar hur detta kan stärkas ytterligare. Med Göteborg stad.

Organisationer tenderar att hantera digitalisering frikopplat från existerande verksamhet. Seminariet lyfter resultat från en studie fokuserad på integrerad styrning av digitalisering genom att tala om bristande förutsättningar samt potentiella lösningar. Seminariet gästas av representant från Eskilstuna kommun för en reflektion kring resultatet av studien.

Vid det andra seminariet i vår serie lyftes resultat från två studier där vi analyserat digitaliseringsstrategier i kommuner och regioner. Representanter från VGR och Mölndal stad deltog med reflektioner kring resultat och  rekommendationer. Seminariet arrangerades i samarbete med SKR.

Vid det första Wallenbergseminariet Digital Förvaltning lyftes resultat från två studier där vi analyserat styrning och organisering av ändamålsenlig digitalisering. Representanter från Kungsbacka och Sundsvalls kommun deltog med reflektioner kring vilka rekommendationer de följt, samt konsekvensen av dessa på verksamheten.

I september invigdes Forskningskonsortiets största satsning än så länge genom Forskarskolan Digital Förvaltning. Tanken är att samla ledare från offentlig sektor och stärka deras förutsättningar för att leda digitalisering samtidigt som de blir delaktiga i skapandet av ny forskningsbaserad kunskap. Detta sker inom ramen för vad vi kallar “Executive Doctoral Program”, dvs att de kliver in som samverkansdoktorander. Efter ett första möte är nu en första plan klar för vad doktoranderna förväntas att utforska.

Forskningskonsortiet har publicerat två vetenskapliga studier som nu finns tillgängliga. Den första utforskar balansen av digitala utvecklingsportföljer i kommun, region och myndighet. Den andra utforskar risker för demokratin i en frikoppling av politiken från målsättningar för digitalisering. Vi hoppas att dessa två artiklar kan bidra till mer ändamålsenlig digitalisering.

Organisationer tenderar att hantera digitalisering frikopplat från existerande verksamhet. Rapporten innehåller resultatet från en studie genomförd med Eskilstuna kommun, fokuserad på integrerad styrning av digitalisering. Rapporten presenterar konkreta rekommendationer kring hur aspekter som portföljstyrning, förvaltningsstyrning och verksamhetsutveckling kan integreras i verksamheten.

I tidigare studier finner vi att de flesta organisationer brister i anammandet av en handlingsbar definition av digitalisering. För att motverka detta har vi tagit fram en definition som vi märker fungerar för att stärka organisationerna i digital omställning. Definitionen presenteras övergripande och genom ett antal exempel.

I rapporten beskrivs hur svenska kommuners digitaliseringsstrategier har utvecklats mellan 2021 och 2022. Vi ser ett tilltagande fokus på extern innovation, särskilt inom mindre kommuner med ekonomiskt underskott. Vi ser dock fortfarande att 1,7 miljoner svenskar lever i kommuner där de riskerar att hamna på efterkälken när det gäller tillgång till jämlik digital välfärd.

Årets statusrapport visar på en minskning av digital mognad i offentlig sektor. Rapporten innehåller en övergripande analys samt en överblick av pågående initiativ för att bidra till en stärkt ändamålsenlig digitalisering i offentlig sektor.

I en ny rapport från forskningskonsortiet har samtliga digitaliseringsstrategier från Sveriges regioner analyserats. Resultaten visar på en tydlig tyngdpunkt mot intern effektivitet snarare än extern innovation, en tvetydlighet rörande vad som menas med digitalisering samt demografiska skillnader i riktning. Rapporten lyfter en rad rekommendationer för att säkerställa ändamålsenlig digitalisering i Sveriges regioner.

I en nyligen avslutad studie har forskningskonsortiet analyserat en serie digitala utvecklingsportföljer i Göteborgs stad. Resultaten visar på möjliga förbättringar i sättet som de globala hållbarhetsmålen integreras i målformuleringar och digitalisering.

I Jwan Khisro’s avhandling lyfts tre mekanismer som direkt motverkar hållbar och ändamålsenlig digitalisering i offentlig sektor. Mekanismerna är kopplade till IT-styrning, finansieringsmodeller och digital infrastruktur, och avhandlingen bygger på studier vid Länsstyrelserna och Sundsvalls kommun.

I en nyss genomförd studie i Kungsbacka har forskningskonsortiet undersökt centrala styrningsrelaterade utmaningar för en kommun som eftersträvar ändamålsenlig digitalisering. Studien finner att utmaningarna motverkar jämlik digitalisering i kommunen, och ger rekommendationer kring hur kommuner bör förändra styrning och organisering.

Tilltagande digitalisering ställer nya krav på hur vi organiserar och styr IT i offentliga organisationer. Tidigare styrning och organisering har utvecklats till direkt motverkande krafter för ändamålsenlig digitalisering. Rapporten från Sundsvalls kommun lyfter rekommendationer kring en förbättrad styrning och organisering.

I en ny rapport från en klinisk studie i Västra Götalandsregionen lyfter forskningen rekommendationer för hur man hanterar de djupa strukturer som tidigare styrning skapat. Rekommendationerna pekar mot en styrning som är agil, adaptiv och empatisk för att hantera styrningsarvet.

Som ett led i det ESF-finansierade projektet Digital Mognad har vi tillsammans med SKR och Adda tagit fram en fördjupad rapport. Syftet är att i juletider inspirera till handling för ändamålsenlig digitalisering inom offentlig sektor.

I en utbildningsinsats i Mölndal stad under 2021 utforskades hur digitaliseringsutbildning kan designas för att optimera effekt i verksamhetsutveckling. Att inte bara se utbildning som en investering i personlig kompetens utan att också få aktiv framdrift. Rapporten innehåller reflektioner och lärande kring denna insats, samt delar deltagarnas slutsatser kring vägen fram för stadens digitaliseringsarbete.

Som ett resultat av tidigare forskning kring digital infrastruktur lanserar vi nu uppföljaren till DiMiOS, DIOS: Digital Infrastruktur i Offentlig Sektor.

DIOS är tänkt att stötta ändamålsenlig digitalisering genom att skapa ett underlag för organisationen i hanteringen av det digitala arvet. Genom att inventera och bedöma existerande systemflora på såväl lokal som nationell nivå kan vi frigöra resurser genom avveckling och frigöra kraft i digitalisering.

Lösningen är utvecklad tillsammans med ett antal organisationer inom offentlig sektor som har bidragit med både finansiering och input till design och användning. DIOS är nu öppen för användning och kommer att fortsätta förfinas på samma sätt som DiMiOS, och skapa underlag för vidare forskning. För vidare information, se här.

Baserat på en tidigare studie kring digital infrastruktur i kommuner har vi nu publicerat en vetenskaplig artikel i Transforming Government: Practice, People and Policy. Artikeln är en analys av hur stabilitet kontra flexibilitet i infrastruktur begränsar såväl effektivitet som innovation.

I en vetenskaplig studie av återkommande mönster i hur ledning motverkar digitalisering identifieras “frikoppling” som en fallgrop. Studien presenterar fyra strategier som organisationer använder för att frikoppla det digitala från verksamheten för att undvika förändring. Vi presenterar också mot-strategier vi ser växa fram.

I denna rapport analyseras landets samtliga kommuners mål- och resursplaner utifrån perspektivet att sättet digitalisering mål- och resurssätts kan likställas med den faktiska digitaliseringsstrategin. Resultaten visar att 1,7 miljoner invånare lever i en kommun som antingen inte mål- och/eller resurssätter digitalisering, eller som uteslutande ser digitalisering som ett sätt att driva intern effektivitet. Rapporten presenterades även vid ett seminarium vid MDH.

Den senaste statusrapporten visar på en avstannande ökning av nationell digital mognad som en effekt av pandemin under 2020. Digital mognad ökar med två procentenheter till 48%. Rapporten innehåller vidare beskrivning och analys av resultaten av DiMiOS.

Forskningskonsortiet har i tidigare rapporter studerat Sundsvalls kommuns digitaliseringsarbete. Via denna film, presenterad som del av den nationella skalningen av DiMiOS, berättar Jari Kopponen från kommunen om hur de arbetar för ökad omställningsförmåga.

I en av våra senaste vetenskapliga artiklar analyserar vi hur samarbetet inom SCDI växt fram och vad som utmärker de samarbeten som blir mest värdefulla. Artikeln belyser hur samarbetet skapar integrativa förmågor för de involverade organisationerna.

I en studie av en stor fordonstillverkare identifierade vi grunderna för hur effektivitet motverkar innovation. Lärdomen ligger i förslag på hur vi kan designa organisationer för att möjliggöra en ändamålsenlig balans som säkerställer hållbar framgång för organisationen.

I en tidigare rapport lyfter forskningskonsortiet grunderna i en emergent digitaliseringsstrategi. Denna föreläsning expanderar begreppet och ger en överblick av rapportens centrala bidrag.

Portföljstyrning är en nödvändig förutsättning för ändamålsenlig digitalisering. Samtidigt riskerar en viss typ av portföljstyrning att bidra till bristande och kontraproduktiv digitalisering. I en studie av ett universitets portföljstyrning lyfter vi fundamentala brister i underliggande styrmodeller; styrmodeller som tyvärr fått stor spridning inom offentlig sektor.

Digitaliseringsstrategin är det mönster av handlingar som organisationen uppvisar i sitt arbete med verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. I denna rapport presenteras grunderna för hur detta mönster utvecklats i Sundsvalls kommun sedan 2018. Rapporten lyfter vad som ses som ett särskilt framgångsrikt exempel på en emergent digitaliseringsstrategi inom offentlig sektor, och ger rekommendationer till såväl Sundsvalls kommun som andra offentliga organisationer i eftersträvan av ändamålsenlig digitalisering.

I ett pågående uppdrag i Göteborgs stad har vi analyserat en av förvaltningarnas (Intraservice) utvecklingsportföljer. Resultatet visar på en primär balansering mot inre effektivitet snarare än externt orienterad verksamhetsutveckling. Rapporten analyserar ändamålsenligheten i detta och ger rekommendationer för balanserande portföljstyrning av digitala initiativ.

Digitalisering innebär en utmanande balansakt mellan effektivitet och innovation. I denna föreläsning på Göteborgs universitets Mötesdagar lyfter Johan Magnusson frågan på ett kort och övergripande sätt.

Efterfrågan på digital kompetens har mer än fördubblats sedan 2006 inom offentlig sektor. Kommuner har utvecklats från lägst till högst efterfrågan inom sektorn, och regioner har stått still i efterfrågan sedan 2016. Det är några av resultaten som återfinns i forskningskonsortiets senaste rapport. Genom språkigenkänning har vi analyserat över sex miljoner arbetsannonser från Arbetsförmedlingens öppna dataset. Vår ambition är att resultaten skall leda till mer proaktiv rekrytering av digital kompetens inom sektorn, samt förändrad policy.

I en nyligen avslutad studie av en kommuns digitala arv och infrastruktur har forskningskonsortiet utvecklat ny kunskap kring utmaningar för ändamålsenlig digitalisering. Rapporten sammanfattar de identifierade utmaningarna och ger rekommendationer för säkerställande av ett möjliggörande digitalt arv. Som del av lösningen presenteras grunderna för en ny metod för systeminventering, en metod som nu går vidare i pilotfas för att kunna lanseras nationellt våren 2021.

Regionerna står inför en kraftig ökning av efterfrågan på vård och en krympande tillgång på kompetens. Behovet av effektivisering är enormt, men samtidigt saknas krismedvetenheten i linjen. Genom en studie av hur man kan använda nyckeltal kring kvalitet, personal och ekonomi för att simulera tex framtida sjuktal, personalomsättning och vakanser bland personal på avdelningar kom projektet fram till att 1) detta skulle skapa en krismedvetenhet som i sin tur skulle kunna driva effektivisering och 2) simuleringen är tekniskt möjlig. Rapporten innehåller ett färdigt förslag på visualisering och simulering för stärkt krismedvetenhet.

Organisationer utmärks genom att styrning och mätning utvecklas sakta över tid. Detta utgör ett problem, där mätning tenderar att bli kontraproduktiv. I denna krönika lyfter vi frågan om hur vi kontinuerligt behöver jobba med design av prestationsmätning.

Offentlig sektor lider av en oklarhet rörande vad innovation är och hur man på bästa sätt undviker dess motverkan. Föreläsningen sätter grunderna för hur man kan tänka på innovation som en del av offentlig digitalisering, samt vad man behöver göra för att säkerställa rätt förutsättningar.

I bristen på en nationell digital infrastruktur uteblir den effekt av digitalisering vi har som målsättning. I denna föreläsning lyfts fyra återkommande fel i sättet vi idag styr offentlig digitalisering och rekommendationer presenteras för att åtgärda dessa fel. Föreläsningen bygger på pågående forskning kring digital infrastruktur med bl.a. Sundsvalls kommun.

När vi talar om digital transformation verkar vi ofta glömma bort att det egentligen inte handlar om transformation. Föreläsningen (som ursprungligen gavs för Systemvetenskapliga programmet i Göteborg) problematiserar begreppet och söker inspirera till tankar rörande vad digitalisering egentligen för med sig för organisationer.

Hur bör vi som organisation tänka när det gäller att dra nyttan ur en ständigt växande tillgång på data? Föreläsningen riktar sig till personer i ledning och lyfter upp bristande intern förändring av styrning som det största hotet mot ökat datanyttjande i beslutsfattande.

I denna föreläsning lyfts frågan om vad som utmärker ett ledarskap som klarar av att balansera effektivitet och innovation. Genom tidigare litteratur och forskningsresultat från en kommun presenteras ingångsvärden för ett nytt ledarskap.

Statusrapport Digital Mognad 2020 visar på en tydlig förbättring av digital mognad i offentlig sektor. Föreläsningen presenterar resultaten på ett övergripligt sätt.

I denna föreläsning presenteras grunderna för vad digital mognad är, samt hur modellen, metoden och verktyget DiMiOS används av organisationer inom offentlig sektor.

I en studie från Försäkringskassan visar denna artikel hur styrningen endast är utrustad för att motverka innovation, aldrig stötta den.

Forskningen visar att ändamålsenlig digitalisering möjliggörs genom en kombination av styrning för närhet och distans. I denna vetenskapliga artikel lyfts hur detta sker i Sundsvalls kommun.

Frågan rörande hur vi skall finansiera offentlig digitalisering har besvarats av en rapport från forskningskonsortiet. Föreläsningen lyfter resultatet och driver mot identifieringen av digitala investeringsobjekt.

Vi ser en ökning med sex procentenheter i offentlig sektors digitala mognad i årets mätning. Vad säger detta oss om hur vi bör styra digitalisering?

Digital innovation kan inte hanteras inom existerande styrning. Konsekvensen blir att innovation förskjuts till skuggan. I denna vetenskapliga artikel analyseras två fall.

Existerande finansieringsmodeller för digitalisering är felaktiga och behöver förändras. I denna debattartikel lyfts frågan om hur.

Rapporten redogör för en studie från Sundsvalls kommun. Forskarna lyfter fram konkreta principer för hur investeringsverktyget bör användas för ändamålsenlig digitalisering.

Under året har vi haft återkommande forskningsprojekt och interaktion med offentliga aktörer i deras digitaliseringsarbete. Kopplat till arbetet i juryn för årets digitaliseringskommun har vi landat i ett antal utmaningar som verkar vara generella och delade inom sektorn.

Denna debattartikel lyfter fyra områden där existerande styrning hindrar ändamålsenlig digitalisering. Den underliggande studien genomfördes på en samling statliga myndigheter.

Innovation motarbetas av nuvarande styrning i offentlig sektor. Kan innovationsamnesti vara vägen fram?

Bevisbördan för digitalisering faller alltid på de som vill, aldrig på de som vidmakthåller rådande ordning. Hur bör vi arbeta med alternativkostnad?

En samling krönikor skrivna för CIO Sweden under de senaste tio åren visar på återkommande mönster kring brister i styrning.

I takt med att RPA blir mer och mer legio inom sektorn bör vi vara medvetna om nedsidan.

Den första i en serie statusrapporter visar att offentlig sektors digitala mognad är bristfällig.

Webbinarium med användare av DiMiOS kring hur man använder verktyget, och hur man borde använda det.

Några av Sveriges ledande forskare kring digitalisering samlas i denna bok. Fokus ligger på hur digitalisering medför utmaningar och förändringsbehov för styrning.

En vanlig fråga jag får från offentlig sektor är kopplad till hur vad de kan lära sig av industrin. Självklart finns det en rad lärdomar att dra från industrins digitalisering som till viss del är överförbara till det offentliga, men jag tror att vi skall vända på frågan: Vad kan industrin lära sig av offentlig sektor?

Digital förvaltning för med sig ett ökat fokus på innovation inom offentlig förvaltning. Orsaken ligger i digitaliseringens påverkan på förändringstakt, där digitala initiativ snabbt kan skalas och leda till massiva förändringar på kort tid. Men hur skall offentlig sektor arbeta för att stärka sin innovationsförmåga?

Utan mätning och uppföljning omöjliggörs ändamålsenlig digitalisering. Debattartikeln lyfter argument för att mäta och följa upp digital mognad.

För att styra utveckling på ett ändamålsenligt sätt krävs ett balanserande förhållningssätt. Rapporten till Försäkringskassan beskriver hur utveckling bör styras.

För att säkerställa handlingsbarhet från mätning krävs en tydlig visualisering. Rapporten till Regeringskansliet beskriver designval för det som sedan blev DiMiOS.

För att uppnå ändamålsenlig digitalisering krävs att vi utgår från evidensbaserad kunskap. Rapporten till Regeringskansliet presenterar grunderna i DiMiOS.

För att accelerera digitalisering i offentlig sektor behöver vi förhålla oss till vissa principer. Dessa presenteras i denna första rapport till Regeringskansliet.

Digitalisering innebär en balansgång mellan effektivitet och innovation. Rapporten till Skatteverkets styrelse presenterar status av balansering och ger rekommendationer för ändamålsenlig digitalisering.